söndag, september 09, 2007

www.johanbuser.wordpress.com

Efter flera års bloggande här på blogspot byter nu min blogg plats till wordpress som är ett betydligt bättre format.

Ny adress: www.johanbuser.wordpress.com Klicka här så kommer du direkt dit.

Mina ansvarsområden i förbundsstyrelsen


Efter en intensiv helg på Bommersvik med träff med personalen under fredagen, gruppdynamik på lördagen och förbundsstyrelsemöte under söndagen har nu förbundsstyrelsen konstituerat sig. Inom kort förmodar jag att ansvarsområdena kommer att läggas upp också på ssu.se.

Mina ansvarsområden blir som internationell ledare med ansvar för Afrikapolitiken, Europapolitiken, Europaparlamentsvalet samt säkerhetspolitiken. Det är områden som jag tycker är intressanta och viktiga, och som jag ser fram emot att få arbeta med.

fredag, september 07, 2007

Bommersvik och förbundsstyrelsemöte

Helgen kommer att spenderas på Bommersvik för en helg med personalen samt fördelning av ansvarsområden inom styrelsen.

torsdag, september 06, 2007

Förändringar på bloggen


Det är förändringar på gång på bloggen. Har kört i blogspot-format sedan 2003, men nu är det en hel del förändringar på G.

Bland annat har länkarna till olika bloggare försvunnit, självklart återkommer de inom kort.

Efter helgen kommer bloggen att bearbetas och eventuellt byta plats. Återkommer till detta.

onsdag, september 05, 2007

Girighetens ansikte

Foto: Johan Gunséus

Studera detta ansikte noga. Det är girighetens ansikte, till vardags kallat Maud Olofsson.

Maud Olofsson tar enligt Expressen med flera ut en månadslön på 138 500 kronor. Maud nöjer sig inte med statsrådslönen utan man passar på att höja hennes arvode från partiet med 150%. Förmodligen hör det samman med försäljningen av centertidningarna som gjorde Centerpartiet till Europas rikaste parti.

De tidigare c-ledarna Thorbjörn Fälldin och den underskattade Olof Johansson hävdar båda att de avstod att ta ut lön från partiet medan de var statsråd. Så resonerar inte gökungen Maud.

För mig som är student finns det alltid ett stort behov av att planera ekonomin. För Maud däremot är det lite lättare. Jag tror att jag läste någonstans att hon spenderade mellan 9000 - 14 000 kronor i månaden på kläder. En student får idag ut cirka 7200 kronor i månaden som ska täcka allt från hyra till kläder. Det är när man får perspektiv på sådana här saker som man inser att skillnaderna människor emellan är enorma.

Reinfeldt får fler problem

Dåliga opinionssiffror, svårigheter att nå ut och väljare som är förbannade och känner sig lurade av alliansen och de skenheliga nya Moderaterna är problem som kännetecknat Reinfeldts regeringsinnehav.

Nu får Fredrik Reinfeldt fler problem. Mikael Odenberg avgår, för att han "vill kunna se sig själv i spegeln". Tydligen är det inte alla som kan agera likt ulvar i fårakläder, och det tror jag är en av anledningarna till att försvarsministern nu går. Odenberg var helt enkelt inte med på den kosmetiska omläggning som alliansledningen ville genomföra. Trots att det läckte ut att det fanns vissa oenigheter mellan finansministern och försvarsministern i somras, som snabbt tystades ner, kommer detta ändå som en stor överraskning.

En stor och smärtsam överraskning för Fredrik Reinfeldt.

tisdag, september 04, 2007

Ny västbloggare!


Ännu en västblogg har sett dagens ljus. Följ Jakob Tilhon här.

Du kan också se Jakob live via ett youtube-klipp om du klickar här. Jakob är den blonda killen till vänster. Direkt från Bommersvik.

måndag, september 03, 2007

Ny tid, ny termin och saker att bli bättre på

Idag startade min hösttermin upp på allvar. Introduktionen skedde i Vasakyrkan med musik från Musikhögskolan. På många sätt är det starten på en ny tid, och man ser ofrånkomligen såväl bakåt som framåt. Minnen från tidigare terminer dyker upp, men också förväntningar och tankar inför framtiden.

Den här hösten kommer både att bli tuff och givande. Studier på heltid, Engelska B kommer jag att läsa som extra tillägg, uppdrag för Kooperativa institutet samt ytterligare ett sidouppdrag. Självklart tillkommer det politiska arbetet i form av Göteborgs SSU-distrikt, byggandet av en stark västregion samt förbundsstyrelseuppdraget.

Så här inför terminsstarten och det nya läsåret är det ett antal saker som jag har lovat mig själv att bli bättre på.

*Att prioritera de riktiga vännerna i större utsträckning, särskilt de som är utanför den politiska världen.

*Bli bättre på att laga mat själv och göra det betydligt oftare.

*Försöka bli bättre på att vara ute i god tid, d v s planera det som skall göras bättre.

*Sluta upp med att komma med andan i halsen i sista sekund till den förbannade bussen/spårvagnen.

*Läsa mer böcker förutom studentlitteraturen.

*Ta tag i träningen igen, särskilt med tanke på att vi går mot en lång och kall höst/vinter.

*Att i övrigt hålla ett högt tempo och fixa det som ska göras, men samtidigt kunna slappna av emellanåt.


Så får vi se om jag fixat detta, första utvärdering blir lämplig någonstans kring jul.

söndag, september 02, 2007

Den bruna faran

Det är glädjande att se att socialdemokrater på olika nivåer alltmer börjar uppmärksamma hotet från den bruna faran, Sverigedemokraterna. I första hand är partiet Sverigedemokraterna ett långsiktigt hot mot det svenska samhället och den svenska kulturen där öppenhet, tolerans och solidaritet är särskilt kännetecknande.

I andra hand är också Sverigedemokraterna ett hot mot Socialdemokraterna och välfärdssamhället. Sverigedemokraterna är ett fackföreningsfientligt parti med liknande åsikter som Centerpartiet i arbetsmarknadspolitiska frågor. Vidare är det ett parti som säger sig varken vara höger eller vänster, men som självklart bör placeras till höger om moderaterna och kristdemokraterna.
Under lång tid har vi kuvat, låtsats om som om Sverigedemokraterna och de åsikter som bär detta parti inte har funnits. Inte heller har vi diskuterat integration eller flyktingfrågor i särskilt stor utsträckning, och i princip har fältet lämnats öppet för de bruna krafterna.

Man brukar säga att Sverigedemokraterna ännu inte har fått det stora genombrott som de har drömt om. Trots det skulle jag säga att deras tillväxt de senaste 20 åren varit på tok för hög. Det räcker att titta på deras noterade valresultat för att bli förskräckt:

1988: 1 118 röster (0 kommunala mandat)
1991: 4 887 röster (2 kommunala mandat)
1994: 13 954 röster (5 kommunala mandat)
1998: 19 624 röster (8 kommunala mandat, 0,4% i riksdagsvalet)
2002: 76 300 röster (49 kommunala mandat, 1,44% i riksdagsvalet)
2006: 162 463 röster (144 kommunala mandat, 2,9% i riksdagsvalet)
2010: ???


Det är bra att socialdemokratin diskuterar hur man ska hantera läget. Vad som däremot är sorgligt är om vi faller in i gamla mönster. Vi behöver tänka nytt. Partiet får till exempel inte tänka att det endast är SSU:s uppgift att bemöta Sverigedemokraterna bland de yngre grupperna. Det är ett helhetsansvar för hela arbetarrörelsen, och det kan man inte bara vifta bort med att säga "Det fixar SSU". Självklart har SSU ett stort ansvar, och individuella SSU:are i synnerhet. Det ansvaret ska vi ta. Däremot får inte partiet slå sig till ro på något område. Att resonera så är ungefär som att säga att det socialdemokratiska kvinnoförbundet ensamt ska ta hand om jämställdhetsfrågorna i partiet. Det resonemanget håller därför inte.

Den bruna faran är ingen mardröm. Den är här mitt ibland oss, och den vill stanna. Det är vår uppgift att visa att de värderingar som bär upp arvet efter främlingsfientlighet och intolerans inte ska få fotfäste i vår svenska kultur.